Tjejmilen 2010
Denna blogg startades som en träningsdagbok för att hålla koll på träningen inför tjejmilen 2008. Drygt två år ha gått och mycket har hänt. Bästa åren hittills i mitt liv!
Idag var det då dags att springa Tjejmilen igen och tanken var att springa runt 55 minuter, helst under. Det var fantastiskt väder en riktigt fin höstdag. Jag värmde upp och det kändes lite segt men efter ett tag kom jag igång. Sedan var det dags, 10 minuter efter den seedade gruppen sprang vi iväg. Det gick ganska långsamt till en början, det var otroligt mycket folk så jag försökte jogga med för att inte trilla eller tappa skorna. Min plan var att öka tempot efter 5 km men när jag kommit halvvägs kände jag mig lite feg. Jag blev rädd att jag inte skulle åka sista backen. Så jag väntade med att öka till 8 km och det visade sig att det var försent. Jag var rätt trött när jag sprang upp mot mål, men precis som jag hade bett Johan och pappa stod de och hejade på mig just där och även Anna hade kommit dit. Åh vilken energi jag fick av det. Jag kämpade mig upp för sista backen och in i mål, där var jag helt knäsvag. Tiden stannade på 56.29.
Lite saktare än jag tänkt mig och det är först nu ikväll som jag börjar inse att jag ändå "sprang" förbi 294 stycken tidsmässigt från fem kilometer upp till mål och att jag kan vara nöjd. Mitt andra millopp gick trots allt 3 minuter och 11 sekunder snabbare än det första.
Känner att jag är i god form eftersom jag återhämtade mig så fint, men det grämer mig lite oxå...
Här är lite bilder som Johan tog:





Idag var det då dags att springa Tjejmilen igen och tanken var att springa runt 55 minuter, helst under. Det var fantastiskt väder en riktigt fin höstdag. Jag värmde upp och det kändes lite segt men efter ett tag kom jag igång. Sedan var det dags, 10 minuter efter den seedade gruppen sprang vi iväg. Det gick ganska långsamt till en början, det var otroligt mycket folk så jag försökte jogga med för att inte trilla eller tappa skorna. Min plan var att öka tempot efter 5 km men när jag kommit halvvägs kände jag mig lite feg. Jag blev rädd att jag inte skulle åka sista backen. Så jag väntade med att öka till 8 km och det visade sig att det var försent. Jag var rätt trött när jag sprang upp mot mål, men precis som jag hade bett Johan och pappa stod de och hejade på mig just där och även Anna hade kommit dit. Åh vilken energi jag fick av det. Jag kämpade mig upp för sista backen och in i mål, där var jag helt knäsvag. Tiden stannade på 56.29.
Lite saktare än jag tänkt mig och det är först nu ikväll som jag börjar inse att jag ändå "sprang" förbi 294 stycken tidsmässigt från fem kilometer upp till mål och att jag kan vara nöjd. Mitt andra millopp gick trots allt 3 minuter och 11 sekunder snabbare än det första.
Känner att jag är i god form eftersom jag återhämtade mig så fint, men det grämer mig lite oxå...
Här är lite bilder som Johan tog:






Kommentarer
Trackback